Hatar pms

Fy f-n vad jag hatar pms. Humöret. Tröttheten. Spända stora bröst. Osv. Och det humöret med en treåring som plötsligt tar en halv evighet att få att sova… Pest. Kolera. Hatar. 

Efter att ha suttit 30 min (alltså efter tusen sagor, pyjamas, tandborstning, kvällsmackan och mjölken osv osv som tillhör nattrutinen) så smög jag ut. Två sekunder senare: mamma och tårar. Blir galen. Samtidigt som hon är så trött på morgonen så ingen idé att senarelägga heller. 

Från fem-tio minuter till närmare fyrtiofem är jobbigt. Pissjobbigt. Och ALLA nattningar är mina så noll avlastning. Dessutom blir ”min” kväll kortare och kortare. Inte heller kul.