Det svåraste av allt är att vara förälder

Det här mailet skickade jag till min vän igår när jag satt utanför simskolan och försökte vara synlig för Moa men inte för mycket (så hon tappar fokus):

Fy f-n vad svårt det är och sitta utanför simskolan och se Moa kämpa med tårarna ? Fick rekommendation att fortsätta i sköldpaddan en omgång till för att hon inte klarat målen. Frågade idag vilket mål även om jag misstänkte vad. Mycket riktigt. Hon vill inte doppa huvudet. Eller ansiktet närmare bestämt. Hon var ledsen efter förra lektionen och när jag i fredags fick mailet så pratade jag med henne och frågade om hur hon känner med simskolan. Vad jag förstår så tycker hon att nya läraren (ny för denna kurs) trycker för hårt på att hon ska doppa huvudet och hon tycker det är läskigt. Jag lovade prata med dem vilket jag gjort nu. Men hon blev ju jätteledsen och är det fortfarande. Gör så ont i mamma hjärtat. Jag fick lite tips att öva på hemma och en annan lärare sa bestämt att vill hon inte doppa huvudet då behöver hon inte så för min del känns det tryggt men hon hann inte landa riktigt innan lektionen drog igång. Blir operation peppa och stötta och överösas med kärlek hela veckan innan nästa lektion! ❤️

Det finns två dumma saker här. Dels är det noll tid mellan lektionerna. En grupp slutar prick 9.30 och Moas grupp drar igång prick 9.30. Sen en grupp direkt efter så jag känner ofta att man skulle behöva lägga fem minuter emellan lektionerna. Nu hinner man aldrig prata med lärarna. Sen görs bedömningen v 6 och kursen är i princip slut v 10. V 10 är återbad om man missat lektion men ändå. Lite tidigt tycker jag men jag förstår varför. Bokningen för nästa omgång släpps v 7 och sen drar nästa omgång igång direkt efter förra.

Om någon av barnen är rädd måste de ju också kunna ta lite extra hand om ibland åtminstone. Det är ju inte det att Moa inte vill, hon blir panikrädd. Det är stor skillnad. Den lärare Moa tyckte pushar för mycket var den jag först pratade med och jag fick verkligen intrycket att han inte lyssnade, han pratade bara. Och om jag som stark vuxen känner så, hur ska då en rädd unge känna sig? Inte bra.

Hur som. Jag ska anmäl Moa till Sköldpaddan igen och sen får vi se hur vi gör i höst. För mig handlar ju detta om livräddning. Moa ska kunna vara i vatten och känna sig trygg och inte drunkna. Hon behöver inte bli elitsimmerska.