Hur svårt ska det vara?

Blir så less på folk som inte kan kommunicera. Kommunikation är a och o tycker jag, än mer sen jag blev mamma. Igår när jag lämnade på förskolan var det J, enda ordinarie fröken som jobbar denna vecka. Jag frågade då om hon skulle öppna hela veckan. Ja, ev skulle någon av vikarierna öppna i slutet av veckan om det kändes som att det skulle funka. Bra då vet jag. Idag när vi kommer så har jag sagt innan, J tar emot dig idag till Moa. Hon var hur glad och pigg som helst. Kommer in och vem kommer? P, en av vikarierna som Moa bara precis börjat acceptera. Så Moa började gråta och kastade sig om min hals och ville gå hem. Suck. Hade jag vetat hade jag kunnat förbereda henne (och mig). Jag HOPPAS att J är sjuk och det var därför för enligt mig är det enda godtagbara anledningen. Jag frågade igår och till idag hade det ändrats. De VET dessutom att Moa har svårt för nya rutiner och människor och allt är ju nytt just nu. Renoveringen, färre barn, andra fröknar osv osv. Min lilla tjej 🙁 Man kan tycka det är fånigt av henne att bli ledsen när det är en ny fröken men hon är 2 år! Hon har rätt att tycka det är jobbigt. Dessutom har ingen tagit upp det jag tog upp på utvecklingssamtalet om att Moa inte gillar en fröken som öppnar en dag i veckan… De kanske inte kan göra så mycket åt det men de borde kunna kommunicera med mig om det. Icke. Less. Just nu känner jag bara för att flytta på Moa till en annan förskolan redan nu i augusti. För jag är inte nöjd med de just nu. LÄR ER KOMMUNICERA för h-vete. Det har ju också varit min issue med verksamhetsansvariga från dag 1. Hon är grym med barnen men kommunikationen med mig som förälder är inte bra. Inte bra alls. Och inte bara jag som reagerat på det…