All smärta
Publicerad,
Igår kom mamma förbi en stund på kvällen. Tack! Då fick jag städa av i lugn och ro medan hon lekte med Moa. När sen hon skulle gå ville inte Moa det. Hon satte sig på trappen utanför ytterdörren och tittade när mormor cyklade iväg. Hon satt och sa: vill inte mormor åka. Hon ville inte att jag skulle trösta så jag satte mig nära inne så hon visste att jag var där. Så svårt att se sitt hjärta vara ledsen. Jag vet ju att det kommer komma fler stunder som dessa och säkerligen värre. Jag önskar jag kunde ta all hennes framtida smärta. Men det kan jag inte. Jag kan bara finnas där för henne.