Låg

Kul och mysigt fika med vännerna men ändå är jag låg. Vissa som inte kom pga sjukdom och osämja. Andra som gick tidigt. Några jag inte hann prata tillräckligt med. Andra jag är besviken på. Och så dessa som har vissa regler för sitt barn men andra för andras. Som när Moa blir påkörd med en vagn av hans dotter och börjar gråta för det gör ont i foten så tycker han att hon sjåpar sig och så farligt var det väl inte. Men när hans dotter får ilsket/ledset utbrott för att hon inte får exakt den leksak hon vill ha (vi har regeln, släpper man något får någon annan ta det. Samma regel som på förskolan) ska tyckas synd om och oj stackars dig. Sånt tar på mig. Sånt får mig att vilja ryta till men det gör jag ju aldrig. Feghet? Hålla positiv stämning? Får mig i alla fall att inte föreslå lekdejt imorgon som jag hade tänkt. Orkar inte. Behöver lugn och ro med Moa. En dag utan massa måsten.