Oro

Jag var på mammografi i torsdags. Sådan årlig för att jag fyllt 40. Man går tydligen vartannat år, trodde det var varje men jag är glad att vi får gå på detta i Sverige! Det och cellprovtagningen hos BVC.

En vän var på mammografi för ett par veckor sedan, sen ringde de och ville ta kompletterande bilder och hon skulle få träffa en läkare. Den oron hon bar på innan hon fick komma dit igen och få veta vad som pågick, FY F-N! Hon hade en lite tumör visade det sig och idag ska hon få mer svar på vilken sort, planen framåt osv.

Jag är så orolig för henne och dessutom vill jag bara ha ett brev att min screening såg bra ut. Vill inte höra min telefon ringa med okänt nummer denna vecka eller nästa… Jag kommer sluta fungera. I mitt förra liv, innan Moa hade jag vägrat behandling om det varit en aggressiv sort. Jag har sett denna vidriga sjukdom nära och det man får gå igenom, FY. Men sen Moa är tanken en helt annan. Jag kommer kämpa till sista andetaget och göra ALLT för att finnas i hennes liv så länge jag bara kan. Ångest delux att tänka på detta.