Saknad och sorg
Publicerad,
I helgen lekte jag och Moa. Vi skulle leka dagis tyckte hon. Jag var mamma, hon pappa och dockan Molly barnet. Vi skulle lägga henne i vagnen och köra henne till dagis. Jag fick uppdraget att klä Molly. Så jag tog på henne strumpbyxor, klänning och jacka. En flash från det förflutna kom över mig. En tagg stannade kvar i bröstet. Tänk alla gånger jag klätt Moa så. Tänk alla gånger jag bäddat ner henne i vagnen. Tänk vad jag njöt av att vara mammaledig. Den tiden är över, förbi och kommer aldrig igen. Inte med Moa, inte med någon. Jag vill inte ha tillbaka Moa där. Jag älskar att se henne utvecklas och växa. Men jag skulle vilja ha en ny bebis. Det kan jag inte förneka.