Meltdown
Fy f-n vad jag hatar att vara själv vissa dagar. Jag var så inställd på att jobba idag. Moa hade aptit igen igår, medicinen hade gjort susen, Moa ville gå på förskolan och jag skulle för en gångs skull ha en bra dag på jobbet. Såg fram emot att springa på lunchen. Förutom en jobbig kväll igår (orkar inte skriva om det för då börjar jag grina igen) så var natten bra och vi sov gott båda två. Vaknar och plockar fram kläder och fixar. Moa lite grinig men fortfarande ville hon till förskolan. Ska gå in i duschen då Moa börjar gråta. Vill bara vara i famnen. Eftersom hon är förkyld så låter det etter värre. Går ju inte att lämna henne på förskolan så. Kommer bli hemringd på nolltid. Bara att ändra allt och stanna hemma. Med en unge som nu går runt och sjunger, dansar, läser sagor och bakar fejkbullar. Så jävla less. Hade vi varit två hade man kunnat dela. Ringer mamma för att säga att bi blir hemma och har en liten förhoppning att hon ska erbjuda sig vara med Moa så jag kan gå till jobbet. Jag hade ju kunnat vara hemma med henne säger hon. Vad svarar man på det? Vad betyder det? Hade kunnat om vad? Om jag sagt till igår? Om stjärnorna lyste? Ingen aning. För mig som har svårt att be om hjälp är det inte en inbjudan till hjälp. Jag kan ta henne eller vill du att jag tar henne det är en inbjudan men inte Jag hade kunnat.
Jag vet att jag är löjlig men jag bröt ihop lite och mår fortfarande inte bra. Vill inte. Så jävla arg på att vara själv i alla lägen. Drygt sju år sedan vi träffades. Idiot. Kanske mer om det i annat inlägg. Nu ska jag ägna mig åt min pigga unge.
ha ha vad roligt egentligen om man är ute och går och tokskrattar, kan tänka mig att många vänder sig om och undrar vad man sysslar med .. hihi Men det låter ju askul, vill ju ha roliga saker att lyssna på så tuuusen tack för tipset. !!
Men fina du.. ditt inlägg, vad tråkigt att du är ensam i ditt hushåll, att du är ensamstående (?). Hoppas du fick den hjälpen ändå av din mor, tur att hon sa något. Och jag förstår dig helt, gällande att svårt att fråga om hjälp. Man vill men ändå inte. Inte ens till min egna man gör jag det typ, suckar istället och tar det själv. Vad puckad man är. Jag i alla fall.
Önskar dig all lycka i livet, framtiden och med din fina. Krya på.
Jag har skrattat högt för mig själv på bussen flera gånger! Tidig morgon på bussen till jobbet, folk tittar lite undrande 😉
Ja jag är helt själv. Moas pappa har inte hört av sig sen jag var gravid i månad sex. Jag blir så ledsen i hjärtat för Moas skull 🙁 Även om jag inte hade förväntat mig 100% närvaro eller ens 50% så hade jag trott att han åtminstone skulle finnas där några gånger per år så hon fick lära känna sin pappa lite grann och dessutom fick hela sin bakgrund. Jag torr det är jätteviktigt, speciellt som han är från ett annat land i grunden.