Tänk att få be en vän eller mamma om Moa-passning och sen gå iväg på bio och ta en fika. Hur underbart vore inte det?
Som det är nu är det galet. Styrelsemötena på förskolan packas på varandra (ett möte i månaden My ass). Extra stämma i en förening jag är med i styrelsen för. Det är det min barnpassning går till. Således inte direkt roliga saker och definitivt inte avstressande.
I dessa lägen vill jag inte vara borta från Moa ännu mer och heller inte be vänner och mamma om ännu mer hjälp.
Om någon vill veta vad jag önskar mig i födelsedagspresent. Tid. Tid att få göra något roligt. Kanske i ett annat liv.
Senaste kommentarer