En blogg är ju delvis till för att ventilera. So here goes.
Jag är så förbannat trött på en person i min närhet som är så otroligt egoistisk. Alltid är det hens problem som går först.
Hen stör sig på ljud och således Moa när hon låter ”för mycket”. Oberoende om hon är glad och busig eller ledsen och gråter. Hen suckar och gnäller och jag märker att Moa börjar märka det. Vilket jag inte gillar. Hon gör inget fel och ska inte behöva känna att hon måste ändra sig för hens skull.
Sen ringer hen alltid mig när hen har problem med något tekniskt. Förbannad och sur och gnällig över att det inte funkar. Och kan jag inte lösa det blir hen ännu surare, gnälligare osv.
Detta stör mig. Jag har nog med mitt. Mer än nog.
Senaste kommentarer