Idag kände jag av rastlösheten. Vi var hemma hela fm fram till 12.45 då vi åkte till lilla A och jag sitter nu på pendeln in till Medis för att träffa Nette.
Rastlösheten i förmiddags tycker jag är jobbig. Jag tycker verkligen att det är sååå tråkigt att leka. Jag vet, skäms på mig! Jag sitter gärna och pysslar, ritar och läsered Moa men leka lekar, nej tack. Så en fm hemma kan bli tråkig. Har jag inte saker att pyssla med parallellt (plocka tvätt, diska, städa osv) blir jag lite galen. Dela i min natur men också ska man tänka på att 98% av mina kvällar från 19.30 händer det NOLL OCH INGENTING. Jag är fast hemma och kan inte göra något större väsen av mig. Absolut skönt men också är det ju så att jah är lite trött på att inte göra något.
Dock får jag tänka på att hitta balansen. För Moa upplever ju inte kvällarna som jag gör. Hon får sällan tråkigt (vilket jag tror är nyttigt) utan upplever säkert mer att det är lite väl mycket åkande hit och dit ibland. Jag jobbar på det. Försöker att ha långa stunder hemma på helgerna, minst halvdagar. Det är bra för henne.
Senaste kommentarer