Moas mamma

Tufft

Mest tid har jag lagt på julbloggen som vanligt på hösten men nu känner jag att jag behöver skriva av mig om sådant jag inte vill skriva på julbloggen. So here goes.

Jag går i terapi för min ångest och jag kan väl inte säga att det lättat jättemycket men panikångest får jag numera sällan. Hade ett anfall för någon vecka sen men det tillhör ovanligheterna. Min ångestnivå varierar över dagen/dagarna. Men är hela tiden där och skapar oro inombords. Min tid med kostcoach är snart tillända och jag har gått ner ca 10 kg. Jag fortsätter dock med träningen och logga mat. Men jag har ju ett ätbeteende som inte är bra i grunden och det tar jag nu också i terapin. Mitt minne upplever jag inte blivit bättre men heller inte sämre. Inte haft yrsel på ett tag.

Jag hade en lugnare period där inte allt stressade mig men nu är jag tillbaka till att det mesta stressar mig. Jobbigt är det.

En vän och fd kollega har dött. Hon kämpade hårt mot cancern men cancern vann. Så oändligt sorgligt och hon lämnade många gråtande efter sig. Var på hennes begravning igår. I Solna kyrka. Där jag gifte mig. Och bubbel och snittar efteråt (typiskt Bettan!) serverades i St Martins Stall, där vi hade vår mottagning efter vårt bröllop. Cirkeln är sluten. Eller nått. En fin begravning (lite jobbig röst på prästen) men oändligt sorglig och jag grät. Mycket folk från branschen.

Jag var helt slut när jag kom hem igår men det var bara att bita ihop för Moa var ännu tröttare. Hoppas hon inte håller på att bli sjuk. Men hon var pigg i morse. Dock äter hon dåligt ibland. Igår kväll var hon så trött att hon åt max en tredjedel av middagen. I morse åt hon en halv macka. Jag vet inte varför. Får väl hålla lite koll.

Jag hade lätt panik igår när det var så mycket folk samlade på begravningen och jag avvek tidigt från minnesstunden. Jag vill inte bli sjuk. Eller så vill jag det så slipper jag ha helgens adventsfika och vara rädd för att bli smittad av någon där. Ja ni hör. Jag mår sisådär.

Igår när vi kom hem hade vi två rädda katter. Grannens badrumsrenovering hade uppenbarligen dragit igång. Gissar att det varit ett jäkla liv. Får se hur det blir att jobba hemma imorgon och vara ledig på fredag. För MIN del hade hon inte kunnat välja en sämre tid för sin renovering men jag har NOLL att sätta emot. Sköter de det bara på arbetstid, vardagar så tänker jag inte gnälla men annars…

Skapa en blogg på Vimedbarn.se du också, klicka här! Och du har väl inte missat topplistorna, klicka här!
Kommentarer

Lämna ett svar

Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.
stats